Tankar kring den gode herden i Ps 23
· Är
Han är ett evigt presens. Jag är, är hans namn. Han är en herde, den som sörjer för oss, även om vi är det borttappade.
· Låter vila
Hur många gånger har vi inte glömt att vila från våra "måsten". Herren låter vila. Det handlar om återhämtning innan kommande strapatser. Det handlar om livets rytm. Människan gör allt för att förstöra rytmen, Guds skapelseordning. Gud har som gåva givit oss natten, vilodagen, vintern.
· För mig
Om vi låter oss ledas, leder han. Det är svårare att leda en stillastående än en som går. Gud vill föra oss fram på hans väg. Ställer vi oss upp till hans förfogande så leder han oss.
· Vederkvicker
Vederkvickelse behöver du och jag. Vederkvickelse behöver vår tids människor. Aldrig har så många varit utbrända. Det är motsatsen till vederkvickelse. Ja, säger du kanske. Annat var det på min tid. Då fick vi slita. Ja, men då vilade man efter sitt verk. Ingen kunde arbeta efter mörkrets ingång. Ingen arbetade på söndagen. På vintern kunde bonden inte göra något. Idag fyller han vintern med extrajobb och bokföring. Kvällssiestan fylls av affärsrundor, nyhetsintag, TV, dator, maskintvätt, bilvård och sen är man alldeles slut istället för att ha haft en vilokväll. Gud vill vederkvicka. Han vill låta oss finna rytmen i sin skapelse.
· Leder
Det talas mycket om ledarskap. Man ska gå ledarskapsutbildning och man ska vara en framgångsrik ledare. Men HAN leder oss på rätta vägar. Låter vi honom göra det?
· Är med mig
Ensamhet är en av denna tidens största gissel. Gång på gång hör vi om människor som dött och fått ligga där i sin lägenhet oupptäckta i månader. Hur kan det vara så? Hur kan vi undvika varandra i samma trappuppgång, så att vi inte saknar varandra på månader. Ensam kan man också vara mitt ibland människor. Kanske ännu värre. Ingen förstår. Alla har brått, ingen har tid…….. Gud är med mig. Är det en verklighet för oss. Umgås vi med Gud mitt i vardagen. Pratar vi med honom när vi vaknar på natten?
· Tröstar mig
Det finns massor med tröstsurrugat, piller, god mat, prylar, fina hus, volvo, alkohol, njutning, droger. Väljer även vi, som kallar oss hans barn, andra njutningar eller är han vår tröst?
· Bereder bord
Hans ord är ett berett bord. Här finns näring för vårt inre. Näringen finns hämta i Guds ord. Johannes 6 binder samman hunger och törst efter mat och dryck och mättar 5000, hunger efter livets bröd och sist nattvarden. Det blir en stegvis efterföljelse. Bespisningsundret hyllades av många. Talet om att han var livets bröd var inte lika populärt och när han började tala om sig som offret i nattvarden gick alla utom de 12 ifrån honom och det var då han frågade om de också ville lämna honom. Herre till vem skulle vi gå, sa Petrus, du har det eviga livets ord. Följer vi honom hela vägen eller gör vi som folket, hyllar honom bara när han gör under?
· Smörjer
Oljan är fet. Den är ett skydd för det onda. Den är ljuv att få inmasserad men den kan kännas kladdig och inte alla vill ha den. Vi vill låta oss insmörjas av den helige Andes olja, så att ondskan inte får något fäste när den angriper oss?
* Låter bägare flöda över
Livet med Gud är inte bara nätt och jämnt. Det flödar över. Går vi iväg när vi fått en skvätt av honom och säger, nu räcker det eller inväntar vi stilla hans överflödande kärlek?
GODHET ENDAST OCH NÅD SKA FÖLJA MIG I ALLA MINA LIVSDAGAR OCH JAG SKA ÅTER FÅ BO I HERRENS HUS, EVINNERLIGEN
Han är ett evigt presens. Jag är, är hans namn. Han är en herde, den som sörjer för oss, även om vi är det borttappade.
· Låter vila
Hur många gånger har vi inte glömt att vila från våra "måsten". Herren låter vila. Det handlar om återhämtning innan kommande strapatser. Det handlar om livets rytm. Människan gör allt för att förstöra rytmen, Guds skapelseordning. Gud har som gåva givit oss natten, vilodagen, vintern.
· För mig
Om vi låter oss ledas, leder han. Det är svårare att leda en stillastående än en som går. Gud vill föra oss fram på hans väg. Ställer vi oss upp till hans förfogande så leder han oss.
· Vederkvicker
Vederkvickelse behöver du och jag. Vederkvickelse behöver vår tids människor. Aldrig har så många varit utbrända. Det är motsatsen till vederkvickelse. Ja, säger du kanske. Annat var det på min tid. Då fick vi slita. Ja, men då vilade man efter sitt verk. Ingen kunde arbeta efter mörkrets ingång. Ingen arbetade på söndagen. På vintern kunde bonden inte göra något. Idag fyller han vintern med extrajobb och bokföring. Kvällssiestan fylls av affärsrundor, nyhetsintag, TV, dator, maskintvätt, bilvård och sen är man alldeles slut istället för att ha haft en vilokväll. Gud vill vederkvicka. Han vill låta oss finna rytmen i sin skapelse.
· Leder
Det talas mycket om ledarskap. Man ska gå ledarskapsutbildning och man ska vara en framgångsrik ledare. Men HAN leder oss på rätta vägar. Låter vi honom göra det?
· Är med mig
Ensamhet är en av denna tidens största gissel. Gång på gång hör vi om människor som dött och fått ligga där i sin lägenhet oupptäckta i månader. Hur kan det vara så? Hur kan vi undvika varandra i samma trappuppgång, så att vi inte saknar varandra på månader. Ensam kan man också vara mitt ibland människor. Kanske ännu värre. Ingen förstår. Alla har brått, ingen har tid…….. Gud är med mig. Är det en verklighet för oss. Umgås vi med Gud mitt i vardagen. Pratar vi med honom när vi vaknar på natten?
· Tröstar mig
Det finns massor med tröstsurrugat, piller, god mat, prylar, fina hus, volvo, alkohol, njutning, droger. Väljer även vi, som kallar oss hans barn, andra njutningar eller är han vår tröst?
· Bereder bord
Hans ord är ett berett bord. Här finns näring för vårt inre. Näringen finns hämta i Guds ord. Johannes 6 binder samman hunger och törst efter mat och dryck och mättar 5000, hunger efter livets bröd och sist nattvarden. Det blir en stegvis efterföljelse. Bespisningsundret hyllades av många. Talet om att han var livets bröd var inte lika populärt och när han började tala om sig som offret i nattvarden gick alla utom de 12 ifrån honom och det var då han frågade om de också ville lämna honom. Herre till vem skulle vi gå, sa Petrus, du har det eviga livets ord. Följer vi honom hela vägen eller gör vi som folket, hyllar honom bara när han gör under?
· Smörjer
Oljan är fet. Den är ett skydd för det onda. Den är ljuv att få inmasserad men den kan kännas kladdig och inte alla vill ha den. Vi vill låta oss insmörjas av den helige Andes olja, så att ondskan inte får något fäste när den angriper oss?
* Låter bägare flöda över
Livet med Gud är inte bara nätt och jämnt. Det flödar över. Går vi iväg när vi fått en skvätt av honom och säger, nu räcker det eller inväntar vi stilla hans överflödande kärlek?
GODHET ENDAST OCH NÅD SKA FÖLJA MIG I ALLA MINA LIVSDAGAR OCH JAG SKA ÅTER FÅ BO I HERRENS HUS, EVINNERLIGEN