Ullas blog

söndag 26 april 2009

Tankar kring den gode herden i Ps 23

· Är
Han är ett evigt presens. Jag är, är hans namn. Han är en herde, den som sörjer för oss, även om vi är det borttappade.
· Låter vila
Hur många gånger har vi inte glömt att vila från våra "måsten". Herren låter vila. Det handlar om återhämtning innan kommande strapatser. Det handlar om livets rytm. Människan gör allt för att förstöra rytmen, Guds skapelseordning. Gud har som gåva givit oss natten, vilodagen, vintern.
· För mig
Om vi låter oss ledas, leder han. Det är svårare att leda en stillastående än en som går. Gud vill föra oss fram på hans väg. Ställer vi oss upp till hans förfogande så leder han oss.
· Vederkvicker
Vederkvickelse behöver du och jag. Vederkvickelse behöver vår tids människor. Aldrig har så många varit utbrända. Det är motsatsen till vederkvickelse. Ja, säger du kanske. Annat var det på min tid. Då fick vi slita. Ja, men då vilade man efter sitt verk. Ingen kunde arbeta efter mörkrets ingång. Ingen arbetade på söndagen. På vintern kunde bonden inte göra något. Idag fyller han vintern med extrajobb och bokföring. Kvällssiestan fylls av affärsrundor, nyhetsintag, TV, dator, maskintvätt, bilvård och sen är man alldeles slut istället för att ha haft en vilokväll. Gud vill vederkvicka. Han vill låta oss finna rytmen i sin skapelse.
· Leder
Det talas mycket om ledarskap. Man ska gå ledarskapsutbildning och man ska vara en framgångsrik ledare. Men HAN leder oss på rätta vägar. Låter vi honom göra det?
· Är med mig
Ensamhet är en av denna tidens största gissel. Gång på gång hör vi om människor som dött och fått ligga där i sin lägenhet oupptäckta i månader. Hur kan det vara så? Hur kan vi undvika varandra i samma trappuppgång, så att vi inte saknar varandra på månader. Ensam kan man också vara mitt ibland människor. Kanske ännu värre. Ingen förstår. Alla har brått, ingen har tid…….. Gud är med mig. Är det en verklighet för oss. Umgås vi med Gud mitt i vardagen. Pratar vi med honom när vi vaknar på natten?
· Tröstar mig
Det finns massor med tröstsurrugat, piller, god mat, prylar, fina hus, volvo, alkohol, njutning, droger. Väljer även vi, som kallar oss hans barn, andra njutningar eller är han vår tröst?
· Bereder bord
Hans ord är ett berett bord. Här finns näring för vårt inre. Näringen finns hämta i Guds ord. Johannes 6 binder samman hunger och törst efter mat och dryck och mättar 5000, hunger efter livets bröd och sist nattvarden. Det blir en stegvis efterföljelse. Bespisningsundret hyllades av många. Talet om att han var livets bröd var inte lika populärt och när han började tala om sig som offret i nattvarden gick alla utom de 12 ifrån honom och det var då han frågade om de också ville lämna honom. Herre till vem skulle vi gå, sa Petrus, du har det eviga livets ord. Följer vi honom hela vägen eller gör vi som folket, hyllar honom bara när han gör under?
· Smörjer
Oljan är fet. Den är ett skydd för det onda. Den är ljuv att få inmasserad men den kan kännas kladdig och inte alla vill ha den. Vi vill låta oss insmörjas av den helige Andes olja, så att ondskan inte får något fäste när den angriper oss?

* Låter bägare flöda över
Livet med Gud är inte bara nätt och jämnt. Det flödar över. Går vi iväg när vi fått en skvätt av honom och säger, nu räcker det eller inväntar vi stilla hans överflödande kärlek?

GODHET ENDAST OCH NÅD SKA FÖLJA MIG I ALLA MINA LIVSDAGAR OCH JAG SKA ÅTER FÅ BO I HERRENS HUS, EVINNERLIGEN

måndag 20 april 2009

Dagsaktuellt

Det känns bra ikväll. Jag har kommit igång med cyklande till jobbet, ca 20-22 km tor. Jag medger dock att det var lite tungt att sen cykla till brevlådan för att hämta posten (1,5 km till) men det gick. Fryser lite. Nordlig vind hänger i men det ska bli varmare igen.

Tänker på några verb:
Är
Låter vila
För mig
Vederkvicker
Leder
Är med mig
Tröstar mig
Bereder bord
Smörjer
Låter bägare flöda över

Ja, det är rätt! Det är verb från psalm 23, som handlar om den gode Herden. Dessa verb ska jag fundera på ikväll. Får se om jag återkommer med något mer. Kanske någon vill kommentera?

onsdag 15 april 2009

En annandag

Idag det är första dan på resten av ditt liv
och denna dag är en gåva ifrån Herren!

Det är inte storhelg alla dagar. Det är inte outhärdlig sorg heller alla dagar och inte är det sprängande glädje alltid heller men det är alltid första dagen på resten av våra liv.

Idag är det en vanlig dag och jag har varit i trädgården och upptäckt att livet spirar under lövmattan. Det är kraft i växterna. Dom tar sig igenom trots att det finns gamla löv som försöker dölja. Men det som döljer blir snart mull och har då inte längre någon kraft i sig. Livet ska segra!

Kanske det ligger en massa löv ivägen i våra inre liv också. Det spirande livet böjer sig under bladmassan men livet som började i oss i och med påskdagens seger ska spira igenom de tunnga lövmattorna och snart ska lövmattorna vara mull och livet träda fram.

Jag har krattat bort löv idag. Växterna har blivit synliga. Snart står de i full blom. I mitt inre liv är jag också i färd med att kratta. O att livet inunder får kraft att träda fram! Det finns förutsättningar till det!

måndag 13 april 2009

Påskdagstankar

Påskdagstankar

Jesus
Det var så ensamt utan Dig
Tre mörka dagar som aldrig höll på att ta slut
Jag visste inte att min kärlek var så stor till Dig
Att saknaden gjorde att jag inte höll på att stå ut

Gud
Jag är så tacksam att du accepterade offret från din Son
Och uppväckte honom på tredje dan
Så att jag som var så långt ifrån
Kan få följa med honom på vandring till stan

Jesus
Tack att du på tredje dagen reste mig opp (Hos 6:1-3)
Så att jag får vandra med Dig
Och i gryningens lopp
Riktigt lära känna mig genom Dig

Jesus
Tack att Du kommer som ett regn
Och vattnar min torra jord
Jag ber Dig var med mig i mitt hägn
Och genomdränk mitt liv med ditt ord

Gud
Nu ska min lovsång ljuda i den stora församlingen (Ps 22:23, gamla översättningen)
Och glädjen svalla över i vardagen
Att undret tagit plats mitt i historien
Och att fullbordad är lagen

Jesus
Jag vill leva för Dig och berätta för mina barn och barnbarn (Ps 22:31-32)
Att allt är fullbordat och klart (pepläroste v32 i Septuaginata av ordet fylla, fullborda)
Inget kan längre hålla oss kvar i våra trassliga garn
Allt för oss har blivit uppenbart

söndag 12 april 2009

Påskaftonstankar

Påskafton – mellan långfredag och påskdag
Redan nu – ännu icke
Redan nu har Jesus dött för våra synder
Ännu icke har Gud bekräftat hans offer genom att uppväcka honom.

Redan nu har offret offrats
Ännu icke har mottagaren tagit emot offret

Redan nu har förlåten rämnat
Ännu icke är vägen till nådastolen fri

Redan nu har jorden bävat
Ännu icke har himlen öppnat sig

Redan nu har döda kroppar uppstått
Ännu icke har de gått med den uppståndne till Jerusalem (Matt 27:53)

Redan nu har Jesus kallat till en ny familjebildning (Joh 19:26-27)
Ännu icke har vi gemenskap över alla gränser

Redan nu är rövaren med Jesus i paradiset
Ännu icke har vi lämnat denna jord

Redan nu är vetekornet i jorden
Ännu icke har det burit hundrafaldig skörd

Redan nu har vi fått Anden som arabån (förlovningsring, underpant, borgen 2 Kor 1:22)
Ännu icke har bröllopet stått

Redan nu är löftet givet
Ännu icke har vi sett hemlandet

Redan nu vet vi att påskdagsmorgonen kommer
Ännu icke har vi upplevt den

Redan nu är vi kallade till gemenskap med honom
Ännu icke är vi i den himmel han har berett.



Påskaftonen drar åt två håll,
vetskapen om vad som ska hända
och smärtan över att det inte har hänt än

Påskaftonen drar åt två håll,
Vissheten om den nya jorden som väntar
Och smärtan över den jord som är i födslovåndor


Påskaftonen drar åt två håll,
Glädjen över den sanning som kommer
Och smärtan över att så få känner till det

Påskaftonen drar åt två håll,
Sorgen över gårdagen
Och glädjen över morgondagen!