Ullas blog

tisdag 22 december 2009

Tänk om han kom idag!

Det är en underlig tid, tiden före jul. Så många människor har lovat sig själva att i år ska de inte ha julstress. De ska vara ute i god tid och allt ska vara fint och klart till jul och då ska dom ha alla sorters mat och bjuda på alla sorters kalas och hinna umgås med alla och så ska dom
vila mycket och vara utvilade efter helgerna. Hur sker detta utan stress?
4:e advent hörde vi om Maria som svarade med ”må det ske med mig som du sagt”. Hon var beredd. ”Bered en väg för Herran” sjöng vi redan första advent. Har vi hunnit bli beredda att ta emot Herren? Maria satt inte och räknade ut – nej Herre, det går inte för jag hinner inte föda barn i december. Då är det ju Chanuka, judarnas jul. Herre, syltan och knäcken, lutfisken och skinkan – det förstår du Herre, att då kan jag inte föda. Nej, hon sa, ”må det ske med mig som du sagt. Hon var beredd.
3:e söndan i andvent hörde vi om Johannes som var vägröjare. Då tänkte jag på vägen mellan oss och Wikmans. Enligt kartan går den rakt fram. Men det var länge sen någon gick där. Man har vikit av och gått genom ödehusets trädgård. Och så har själva vägen växt igen med tät sly. Nu är ödehuset sålt och till sommaren flyttar nya människor in där. Då kan vi inte gå över tomten längre. Vi måste bereda en väg genom slyn, så att det blir en banad väg. Ibland är det vår uppgift att vara vägröjare, inte bara av sly i naturen utan vi är kallade att röja väg till människors hjärtan, att bereda marken, plöja, harva, gödsla och sen så och sen så ska vi vila armen som det står att bonden gjorde i sången om hur han sådde. Ofta gör vi tvärt om. Vi ägnar ingen tid att bereda marken utan stoppar bara ner fröerna och sen undrar vi varför det inte växer och så tar vi upp fröet och tittar på det och gör en analys vad som är fel. Så gör inte en bra bonde.
Det slog mig härom dan, när alla rengöringsflaskorna var framme på golvet och leverpastejen stod på kallning och julskinkan var som hetast – tänk om Jesus föds för tidigt och kommer idag? Hur skulle han ta den oreda som råder dagarna före jul. Tänk om Jesus är ofin nog att inte komma just på julnatten, när vi tänt ljusen, övat in julsångerna och är beredda att ta emot honom. Tänk om han kommer en annan dag? Eller tänk om han kommer just på julnatten och möter oss så trötta av allt julstök, att vi inte märker honom. Och så har vi missat hela grejen!
Kanske vi skulle bilda ett parti ”våga vägra stressa inför jul”. Undrar hur det skulle bli då? Tänk om det blev tid över för att ta emot Jesusbarnet? På riktigt!
Jag ät säker på att Herren kallar oss ut ur ekorrhjulet, ut i frihet, till att föda fram en frälsare. Då blir det en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!