Axplock ur, och reflektioner utifrån boken ”Om kristet motstånd” av Patrik Hagman.

Boken ”Om kristet motstånd” är en av de bästa böcker jag läst på länge. Men den är inte lättuggad. Jag har hållt på med den hela sommaren. Och tro inte att du får en rättvis bild av boken genom att läsa nedanstående brottstycken. Läs den! Den är utgiven på Artos förlag.

Boken inleds med ett kapitel om de tidiga kristnas motstånd och försöker sen relatera detta till vår samtid. Han säger här nej till tanken som råder i många politiska reformarbeten, att man måste göra lite ont för att nå det goda. Han skriver att om vi vill förändra samhället måste vi förändra dom som bor i det. Vi måste skapa en ny människotyp genom att förändra vanor och attityder. Tanken bakom det kristna motståndet är att bli en människa som helt enkelt är inkapabel att fungera i ett orättvist och destruktivt samhälle, eftersom hon inte känner sig lockad av de belöningar som samhället erbjuder.

Min reflektion är att detta skulle kunna kallas helgelse, att låta sig förvandlas till Kristuslikhet. Vågar vi längta efter att bli lik Jesus i allt?? Eller bara vissa utvalda ”fromma” delar?

Nästa kapitel handlar om asketism, att bryta vanors makt. Han talar här om att den ”lilla handlingen”, tex köpa rättvisemärkt te inte är att förakta, ty handlingen är offentlig. Var och en som ser ditt te, tvingas reflektera över sina egna val. Han säger dock att det är mer än en påminnelse om enskilda beslut. Asketism är att, genom att utföra vissa handlingar kommunicera en vision av ett annat sätt att leva, ett annat sätt att se på världen. För att kunna frigöra sig från världen skriver han att man måste bli medveten om de tankesätt som styr över oss och får oss att bli någon annan än vi själva – och Gud – vill att vi ska vara. Här tar han upp media och hur det påverkar oss. Han menar, att värst är TV, dels själva mediet och dels att vi så ofta tittar. Eftersom vi är vana att lita på det vi ser, är nyheter och dokumentärer farligast. Och han beskriver att reklamen som sänds i TV är uppbyggs så att det huvudsakliga budskapet kommuniceras via tv, medan reklam i tex tidningar och gatubilden snarast fungerar som påminnelser om det man förväntas ha sett på tv.

Här har jag 2 reflektioner: Det första är att det lilla du gör är inte meningslöst! Det andra är att min skepticism till TV kläddes i ord. Det är ingen försakelse att inte se på TV. Det är skönt att slippa.

3:e kapitlet handlar om att bli fri – kampen med lasterna. Det är SÅ bra! Han benämner våra laster idag vid namnen Ambition, Effektivitet, Status, Individualism och Likgiltighet. Detta kapitel är så bra, att jag måste avstå från att kommentera det. Det måste läsas! I nästa kapitel – den kristna människan, lyfts Gästfrihet, Tålamod, och Ödmjukhet fram. Jag tror Paulus skulle jublat om han läst detta i vår tid.

Sista kapitlet talar om kyrkan som en annorlunda gemenskap. Det sker under rubrikerna Gudstjänst, Martyrskap, Måltid (nattvarden) och Nåd. Han manar oss att inte arrangera gudstjänster som konkurrerar på upplevelsernas marknad. ”Den kristna församlingen måste stå emot denna frestelse för att kunna bli ett reellt alternativ till det kapitalistiska samhällets kontroll av människorna.” Under rubriken martyrskap säger han att det är inte idag många av oss som måste plikta med sina liv men tar här upp kapitalismen som tror på konkurrensen som vägen till det goda och som därmed står i kontrast till kristen skapelsetro och här manar han oss att ta en funderare på vad vi är beredda att ge upp.

Ja, detta var några axplock ur en bok som jag tuggat på hela sommaren och som jag hoppas ska förändra mitt liv och kanske ditt!