En historisk dag

Så har man då varit med och skrivit historia…..ja kanske inte riktigt för jag var bara åskådare, inte deltagare. (Jag hade ingen röst men vår representant var på plats och hade en röst men just idag hade han ingen röst dvs han var hes).

Men historia skrevs. Sedan 1905 hade det funnits tankar om ett nytt samfund och 2011 blev det av. Man kan bli fartblind för mindre.

Efter två dagars förhandlingar ( där jag hade en röst) var det dags. Och så hände det! Ganska odramatiskt! Var det riktigt sant? Det kändes fortfarande lite ”inomvärldsligt” men så kom omvärlden till oss via equmenia, som fick oss att fokusera på ärendet. Härliga equmenia!

Jag har i princip varit trogen min plats på läktaren hela dagen men jag tog någon liten paus. Jag behövde ju kaffe. Jag var inte fri från det behovet fast jag var del i en ny kyrka. Kön till det ”fromma kaffet” var lång, så jag tog mig ut i världen, till ”seven eleven”. Och jag var först. Men jag fick en lång svans efter mig. Fler klev ur fromheten och ut i världen och köpte kaffe på ”seven eleven”. Och vad stod det på kaffekoppen???? Jo, ”thanks heaven”. Tänk att en “värdslig” varukedja ville vara med oss och tacka Gud! Det kanske inte är så långt till ”världen” som vi tror. Den ligger precis om hörnet. Och tänk om den vill vara med och tacka Gud!

Hur ska vi nu få ihop det med en ny kyrka för tre sorters gamla uvar. Alla har ju inte, som jag, provat runt i alla sammanhang. Mycket varm gemenskap har jag haft med metodister, jag har suttit i svenska baptistsamfundets riksstyrelse och nu sitter jag här och är ”missionare”. För att lyckas få alla gamla uvar att bli ett, gäller det att vi har blicken riktad på Kristus, trons hövding och fullkomnare.

Under förhandlingarna satt jag mest och broderade. Eller mest repade upp. Det hade blivit lite fel alldeles i början. Men inte mycket, bara lite. Det var en förskjutning i sidled med ett stygn. Och jag sydde vidare men det blev inte riktigt bra. Så jag bestämde mig för att justera i grunden, så att det fortsatta arbetet skulle bli rätt. Och nu är jag på rätt väg.

Broderiet talade till mig in i det aktuella kyrkobyggandet. Det blir inte bra om man bygger vidare på fel grund. Det kanske bara är lite fel men det blir aldrig riktigt bra. Det är bättre att vi alla rannsakar oss nu och repar upp lite i våra egna liv, så att byggandet av nya kyrkan blir rätt från början och vi stämmer ihop med varandra.

Låt oss alla be ”Rannsaka mig Gud och känn mina tankar, pröva mig och känn min oro, se om min väg för mig bort från dig, och led mig på den eviga vägen”. Ps 139:23-24