Ändlösa filosofiska diskussioner

Jag fortsätter att reflektera över Apostlagärningarnas texter utifrån   "Till jorden yttersta gräns -Apostlagärningarna runt på 88 dagar", kapitel 17:22-34

Mitt ibland alla avgudabilder hittar Paulus en kontaktpunkt - åt en okänd gud. Utifrån detta håller han en predikan på Aeropagen. Han beskriver hur det diffusa, som grekerna ändlöst diskuterar, blivit en konkret verklighet genom Jesus Kristus. Och när nu denna verklighet finns är det nödvändigt att ta ställning till Jesus och omvända sig. När dom inget förstod, hade Gud överseende med dem men när de nu fått kunskapen om den uppståndne Jesus var det nödvändigt att fatta ett beslut om tro. Det verkade inte vara många, som gjorde det, endast 2 nämns.

Kanske ville man leva vidare i sina ändlösa diskussioner och inte ha någon lösning. Kanske dom aldrig ville lära känna den okände guden. Kanske ville dom ha honom på avstånd i form av ett stenbeläte. Kanske ville dom inte släppa de fasader de gömt sig bakom i alla år. Kanske var det tryggast att vara kvar där.

Hursomhelst, verkade inte Paulus vilja vara kvar i Aten, trots att dom inte fängslade honom eller kastade sten på honom. Han drog vidare till Korint, vilket vi får läsa om i nästa avsnitt.