Nu kommer motståndet från annat håll.

Jag fortsätter att reflektera över Apostlagärningarnas texter utifrån   "Till jorden yttersta gräns -Apostlagärningarna runt på 88 dagar", kapitel 16:16-24

Vid det fantastiska grönskande bönestället i Filippi tornar det upp sig ett oväntat motstånd. Motståndet ser kanske för många av oss ut som en god support men Paulus ser bakom maskerna. En flicka talar om dom som något fantastiskt och upprepar budskapet dag efter dag. Paulus vet dock vad det handlar om. Det är en ond ande. Och detta har hänt förr. Vi har det i Markus 8. Där talade de onda andarna om vem Jesus var. Så Paulus kände igen det onda och tog tag i det. Flickan blev befriad.

Ingen jude reagerade nu. Motståndet kom från ett helt annat håll. Motståndet kom från dom som tjänade pengar på den onda andens budskap genom flickan. Penningjagarna sökte stöd hos romarna och påstod att Paulus och Silas störde lugnet i stan. Det var en ganska ihålig anklagan, kan man tycka. Det var dags för både prygel och fängelse. Och dom sattes i det innersta rummet för att säkert inte kunna rymma. Och benen låstes fast i stocken.

Där slutar dagens text, mitt i smärtan! Låt oss med vår tanke stanna där hos Paulus och Silas ett tag. Varför hade Gud kallat dom till Europa, för att hamna i fängelse?