Och orden träffade dom i hjärtat
Jag fortsätter att reflektera över Apostlagärningarnas texter utifrån "Till jorden yttersta gräns -Apostlagärningarna runt på 88 dagar. Idag är det dags för texten i Apg 2:22-40.
Här hålls en fantastisk utläggning över historiens största händelse, nämligen att Gud uppväckte Jesus från de döda och upphöjde honom. Inget större kan ske. Vi ser ofta Jesu död som något stort men det hade bara varit ett sorgligt kapitel, om inte Gud hade uppväckt honom. Därmed bekräftade Gud att livet tar inte slut vid en grav. Det finns en fortsättning, även för dig och mig. Om detta finns mycket att säga men jag vill i min betraktelse gå vidare till textraden om att "orden träffade dom i hjärtat"
Det är skillnad på ord och ord. Många ord går förbi och glöms. Någon gång fastnar något lite av allt vi hört. Hur många gånger har man inte sagt att predikan var bra men sen inte kunnat erinra sig vad det handlade om? Hur många gånger har vi inte läst en bok och fått en känsla av om boken är bra eller dålig. Men ja, vad handlade den om. Så mycket vi hört och så lite vi minns.
Jag har läst min bibel många gånger. Ändå händer det gång på gång att jag hittar sånt som jag inte sett förut. Står det så, tänker jag. Det var ju intressant.
Någon enstaka gång har det hänt att jag inte bara sett ett nytt bibelord utan det har också hänt, att jag blivit "träffad" av det. Det är inte ofta men det har hänt.
Ett exempel på en sån "fullträff" är Ps 40."Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn. Han satte mina fötter på en klippa. Han gjorde mina steg fasta. Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Detta ord träffade mig så starkt i en svår situation, att jag blev alldeles matt. Och det hjälpte mig konkret, att gå vidare i livet.
Människorna, som Petrus talade till hade hört många bra ord tidigare. En del av vad dom hört kom dom ihåg. Andra hade dom glömt. Mycket hade dom hört, som dom tyckte var intressant men det hade stannat där på en intellektuell nivå. Men den här gången var det något alldeles speciellt. Orden träffade dom i hjärtat. Och sådant får konsekvenser. Dom frågade vad dom skulle göra och Petrus svarade att dom skulle omvända sig. Det var många som gjorde det men nu ska vi inte gå händelserna i förväg. Det kommer i nästa textavsnitt.
Här hålls en fantastisk utläggning över historiens största händelse, nämligen att Gud uppväckte Jesus från de döda och upphöjde honom. Inget större kan ske. Vi ser ofta Jesu död som något stort men det hade bara varit ett sorgligt kapitel, om inte Gud hade uppväckt honom. Därmed bekräftade Gud att livet tar inte slut vid en grav. Det finns en fortsättning, även för dig och mig. Om detta finns mycket att säga men jag vill i min betraktelse gå vidare till textraden om att "orden träffade dom i hjärtat"
Det är skillnad på ord och ord. Många ord går förbi och glöms. Någon gång fastnar något lite av allt vi hört. Hur många gånger har man inte sagt att predikan var bra men sen inte kunnat erinra sig vad det handlade om? Hur många gånger har vi inte läst en bok och fått en känsla av om boken är bra eller dålig. Men ja, vad handlade den om. Så mycket vi hört och så lite vi minns.
Jag har läst min bibel många gånger. Ändå händer det gång på gång att jag hittar sånt som jag inte sett förut. Står det så, tänker jag. Det var ju intressant.
Någon enstaka gång har det hänt att jag inte bara sett ett nytt bibelord utan det har också hänt, att jag blivit "träffad" av det. Det är inte ofta men det har hänt.
Ett exempel på en sån "fullträff" är Ps 40."Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn. Han satte mina fötter på en klippa. Han gjorde mina steg fasta. Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Detta ord träffade mig så starkt i en svår situation, att jag blev alldeles matt. Och det hjälpte mig konkret, att gå vidare i livet.
Människorna, som Petrus talade till hade hört många bra ord tidigare. En del av vad dom hört kom dom ihåg. Andra hade dom glömt. Mycket hade dom hört, som dom tyckte var intressant men det hade stannat där på en intellektuell nivå. Men den här gången var det något alldeles speciellt. Orden träffade dom i hjärtat. Och sådant får konsekvenser. Dom frågade vad dom skulle göra och Petrus svarade att dom skulle omvända sig. Det var många som gjorde det men nu ska vi inte gå händelserna i förväg. Det kommer i nästa textavsnitt.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida