Till mamma
Igår fyllde du 100 år. Du fick tulpaner och en snölykta. Det
tror jag du gillade. Lite bortom din gravsten hade någon byggt en snögubbe. Det
tror jag också du gillade.
I förrgår var du 99 år och nästa år fyller du 102. Det
gillar du däremot inte att jag säger, för du vill ju alltid vara så ung som
möjligt. Du har aldrig gillat den matematiska operationen, möjligen när du var
6 år. I förrgår var du 5 och nästa år är du 8. Men då var inte jag med och
kunde upplysa dig om detta. Du blev 88 år innan du dog men inte ens då tyckte
du att du var gammal nog för en pensionärsförening. Du ryckte hellre in i en
söndagsskolklass.
Det är 12 år sen du flyttade från oss. Det har hänt mycket
sen dess. Tänk om du hade varit med! Fast du är ju förstås med, på sätt och
vis. Du vet väl om vilka fina mågar som ramlat in i släkten? Du missade precis
den förste. Han var i antågande. Du vet väl också om alla barnbarnsbarn du
fått, flera av dom ganska lika dig. Men den förstfödde – Helmer- är knappast
lik varken dig eller pappa Helmer. Men han är lik din måg och det är stort. Och
nu är det jag som är mormor, sju gånger om. Kan du fatta? Ska jag lära alla dom
allt det du lärde dina barnbarn? Då får jag att göra.
Du har missat 3
bröllop, 7 födslar och 2 disputationsfester. Fast det har du väl inte. Du har
väl varit med? Och sen har vi flyttat tillbaka till Skaraborg. Kan du fatta?
Jag springer ständigt in i barndomsminnen, cyklar förbi Marum och till Skara.
Men det finns ingen prinskorv att få längre på torget och EPA har slutat sälja
glass för 50 öre. EPA finns inte ens. Men Primör finns och springbrunnen finns,
där vi matade duvor. Många minnen finns men det är nästan ingen kvar att fråga
om allt det jag glömt, bara Evert, men han känner ju inte till allt. En sista
länk till dåtiden brast i höstas, när Stina Svensson flyttade hem till himlen.
Har du träffat på henne där uppe? Du kan kolla på novembergatan. Det var då hon
kom.
Det är ett par saker jag skulle vilja fråga dig. Det första
är om du skulle vilja ha ljus på din grav. Nästan alla har det nu för tiden.
Men du gillade det ju inte då. Har du ändrat dig? Hur ska jag tänka?
Sen undrar jag om du skulle varit med på Facebook om du hade
levt idag. Det tror jag. Jag tror det skulle passat dig. Det är ett ställe där
man pratar med alla och håller kontakt med alla. Jag tror du hade gillat det.
Så kan man lägga ut recept. Det gjorde Matilda igår. Hon lade ut ditt recept på
inlagd gurka. Det fick hon väl?
Tills vi ses – ha det så bra mamma. Det är tomt utan dig!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida