Från fruktan till tilltro

Jag fortsätter att reflektera över Apostlagärningarnas texter utifrån "Till jorden yttersta gräns -Apostlagärningarna runt på 88 dagar". Idag är det dags för texten i Apg 9:26-30

Nu hände det igen. Historien hade satt så djupa spår på lärjungarna att tilltro saknades. Det var inte länge sen deras vän Stefanus stenades och där var Saulus delaktig. Händelser i dåtiden hade färgat av sig in i nutiden. Man vågade inte tro att Saulus var förändrad. Inte konstigt i och för sig. Detta var en svår situation för lärjungarna men också en svår situation för Saulus. Han hade ju förlorat sitt gamla sammanhang och det sammanhang han nu egentligen hörde hemma i, hade inte tilltro till honom. Det fanns liksom ingen utväg.

Då träder Barnabas fram och medlar. Hur skulle vi klara oss utan Barnabasar i livet. När livet inte har någon utväg träder dom fram och öppnar en utväg. "Det är inte som ni tror. Saulus ljuger inte om förändring. Han är förändrad". 

När någon man har tillit för talar väl om någon annan kan det ske ett under. Fruktan kan förändras till tilltro.Detta är ett av de största under vi kan uppleva. Därför är det så viktigt att Barnabasar träder fram och fullföljer sin uppgift. 

En god tid infann sig nu i Jerusalem, när lärjungarna och Saulus litade på varandra. Men sen ströp det till sig igen. Det fanns ingen utväg. Judarna hade bestämt sig för att döda Saulus. Då ställde "bröderna" upp och fann på en utväg, där ingen utväg annars fanns. Och så kom Saulus via Cesarea till Tarsos.