Visingsö finns fast den inte syns.

Idag åkte jag på motorvägen mellan Ödeshög och Jönköping. Det var väldigt disigt och dimmigt. Jag kunde inte se Vättern, fast jag visste att den fanns där. Hur jag än tittade, såg jag den inte. Än mindre såg jag Visingsö.
Jag kom faktiskt inte på tanken att tvivla på att Vättern fanns och jag tvivlade inte ens på att Visingsö fanns. Jag har ju åkt där så många gånger förr, så jag visste vad som fanns vid sidan av vägen, fast jag inte såg det. Jag hade en viss erfarenhet som sa mig, att Vättern och Visingsö låg där.
Helt osökt kom jag att tänka på mitt livs resa. Ibland är det disigt i livet och jag ser inte min Gud framför mig (att jämföra med Vättern) och jag ser än mindre hans tanke och vilja med mitt liv (att jämföra med Visingsö), Då är det viktigt att bära på erfarenheter av Gud från tidigare tillfällen, så att jag vet att han finns där och har en tanke och vilja med mitt liv.
Tack Gud, för att du finns trots dimman! En dag klarnar det och då ser jag dig klart. Men du är lika verklig i dimman. Tack för det!