Del 20 i rehabprocessen. 2 månader har gått.

Idag är det 2 månader sedan jag fick min höftprotes. Jag är så tacksam. Jag har inga problem med höften. Tänk att det kunde bli så bra!

Jag firade 2 månadersdagen med en promenad i sol!!! Den har min höft inte sett förut. Men nu är vi ute ur dimman, protesen och jag. Den fantastiska solpromenaden hade dock en baksida. Det var glansis, is och lite mindre glansig is. Så vi fick pruta ner lite på takten, höften och jag.

Som sagt, höften är toppen! Det är lite svårt att veta nu, om det är något som inte går. Det känns inte så. Men jag aktar mig för att göra sånt jag inte får. Jag har lärt mig att inte lägga benen i kors. Det behöver jag inte ens tänka på längre. Jag hukar mig inte utan går ner på knä istället och jag springer inte men går fort. Och jag aktar mig när jag går ur och i bil. Jag undviker korta resor och promenerar istället. Annars gör jag allt. Sittningen är fortfarande besvärlig men det beror alldeles säkert på ryggen och att jag inte får lindra ryggsmärtan genom att lägga benen i kors.

Jag jobbar halvtid och klarar oftast att sitta men ställer mig upp en stund ibland. Jag har numera vilka skor som helst utan problem. Jag tränar mentalt på skidåkning men har inte testat det i praktiken än, eftersom jag ännu inte varit i snö. Cykling har jag gjort flera gånger men idag var det inte läge för det pga halkan.

Summan  av min träning i dags dato är följande: 3 träningsprogram dagligen à 10 minuter, dvs 30 timmar. Därutöver promenad 478 km (alltså längre än enkel resa till Tandådalen) och  cykling 101 km. Antal steg jag tagit sen operationen är 589996 st, dvs protesen har tagit 294998 steg. Man kanske kan säga att den är lätt begagnad nu.